Söndagar är de dagar vi alla ser fram emot, för på söndagar
åker vi inte ut i fält. Det betyder tyvärr inte att vi inte behöver jobba, men
det är mycket mer lågintensivt att tvätta, förbereda och gå igenom saker inför
morgondagen än att vara ute i fält.
De här första dagarna av fältsäsongen har redan varit en
känslomässig bergochdalbana, både roliga och tråkiga saker har inträffat eller
kommit till min kännedom. En rolig sak är att vi vid skymning såg en levande
hyena vid vägkanten när vi körde till vår by från Addis i onsdags. En annan
rolig sak är att vår professor vid universitetet hittat två nya assistenter
till vårt projekt som verkar både intresserade, snabblärda samt trevliga. Dock
är det alltid lite tålamodskrävande att lära upp nya assistenter, men det har
gått okej hitintills. Jag kan också använda två av tre assistenter i fält som
jag använde förra säsongen, vilket är väldigt skönt och sparar en del tid.
Tyvärr är det ju väldigt lite i mina projekt som går på en
dans. Det verkar inte riktigt som jag kommer kunna göra det jag kom ned för…
Min plan var att komma ned hit och jobba med mitt pollinationsprojekt och träna
upp en assistent som skulle ta hand om det när jag var borta. Men grödorna vi
skulle jobba med har inte vuxit upp och kommer inte blomma på minst en månad!
Detta gjorde mig helt ställd och jag vet fortfarande inte vad jag ska göra. Det
är redan så mycket nytt för assistenterna, så det är svårt att träna upp dem
för något ytterligare som kommer hända när jag inte är här. Utöver detta har
den assistenten vi har tränat upp nu under 2 år lämnat oss för att göra sin
master, väldigt bra för henne, men lite synd för oss. Som vanligt när det
gäller mina projekt så är det bara att jobba på och hoppas att saker löser sig
efterhand… Men det är svårt för mig att hålla oron och stressen på det avstånd
som skulle behövas…
 |
| Grödorna har knappt kommit upp på en del av våra sites. |